Domino..
Ja, då var det dags att skriva lite igen, denna gång om Domino.
men jag kommer inte orka skriva ner "allt" som har med honom å göra, det skulle ta flera timmar.
Han var iaf meningen att bli min nästa tävlingshund, främst då i brukset eftersom jag tycker det är så kul med spår osv.
Dom planerna grusades ganska snabbt.
Redan från början så upptäckte jag massa rädslor. Han blev rädd när grannarnas hundar skällde, han våga inte gå åt ett annat håll på promenaderna än den vanliga. Fick alltid släpa med honom, för han gick baklänges och var helt säker på att det va nån som kom efter honom. Han fick "panik" och skällde som en galning längst bak i kopplet vid möten av hundar (som inte vart bättre efter 3 påsprigningar av grannens hund).
Hantering har aldrig funkat. Man får lixom inte ta på kroppen på honom.
Jag trodde först att han helt enkelt inte "ville", så jag tränade på iaf bara för att han skulle förstå att det inte är nåt fargligt. Allt väldigt lugnt, med godis osv för att få honom trygg.
Det blev bara värre. Ett tag sprang han åt andra hållet och jag fick inte ens hälsa på honom... Böjer man sig över honom än idag så backar han och skriker...
Eftersom han reagerade så kraftig så börja jag fundera, har han ont? Han måttar oxå när han ska upp på stolar, men ute i skogen så hoppar han runt som en galning utan att visa nåt...
Vi har varit till 3 olika veterinärer plus en massör, och vad dom kommit fram till är : problem med L7S1 kotan, sträckning på innansidan låret, ryggproblem, magproblem, patella (fast han är UA på knäna)....
Han har gått på sm'rtsillande, både rimadyl och metacam utan nån som helst skillnad..
Han har fåttt antidepprisiv medicin som kanske skulle hjälpa mot stressen, jag har provat fermoner och säkert massa mer.
Ingen skillnad.
Han spydde i bilen tills han va nästan 2 år, det har iaf tack å lov gett med sig..
Mina egna tankar om allt är, att han kanske inte har ont (eller har haft ont nånstans nån gång). Jag tror att allt beror på hans rädslor. Han har massa minnesbilder, så kanske om de gjort ont nån gång om jag lyft honom eller hanterat så kommer han ihåg de så väl än idag. För om vi "myser" kan jag utan problem känna igenom hela kroppen. men så fort det blir "hantering", på bord eller liknande så går de bara inte. Han skulle bita om jag pressar han för mycket.
Att ha en sån hund är inte roligt.
En så "enkel" sak som att kolla igenom honom ifall han har fästingar eller bara borsta honom tar tiiiid eftersom man måste vara så försiktig hela tiden.
Dessutom så har han även haft två epilepsianfall viket känns sådär!
Kan man aktivera en hund som innan fast han har epilepsi, blir det för stressat? Eller är det värre om han inte får träna? Han bygger väl antagligen upp mer stress då!
Han bara älskar att träna och blir som galen när jag tar på mig träningsvästen...
Min älskade lilla skrutthund!
Vi har ändå kommit så pass långt att han klarar av att möta andra hundar utan att skälla (inte hemma då, pga påhoppen från diverse olika hundar), men på andra ställen har det ju inte hänt ngt, som tex inne på byn, eller i Ludvika där vi möter hundar varje dag på promenaderna.
Han kan vara på klubben och släppa alla andra så läönge vi tränar.
Vi har börjat med att träna "tandvisning" inför kommande tävlingar (och kanske ett MH test). Det fubkar bra änsålänge. Men vi har bara kommit så pass långt att han sitter tryggt vid min sida när det kommer fram människor, sen får dom ge han godis. Ibland oxå "peta" på nosen med ena handen å ge godis med den andra.. Men det är låååååångt kvar!
Jag håller iaf hoppet uppe. Vi kör på så länge det går, målet är att komma upp i lydnadsklasserna först å främst. Vi måste bara få in tryggheten i platsliggningen, momenten i sig är inga problem!
Sen kanske förhoppningsvis nästa år kanske jag vågar starta ett MH, för hur kul skulle de inte vara att få starta bruks? Han spårar så bra (bara jag släpper kontrollen och låter han lösa allt själv).
Jaja, detta vart ett "negativ" inlägg. Men nu vet ni vad jag har för typ av hund!
MEN, vi ska övervinna allt!
SM satsning? Nä, skämt å sido! Duktig är han iaf!
Snygg är han oxå!!! Tanken var ju att jag skulle ha han till utställning oxå.
Jag har ställt honom på två utställningar, jättefin kritik och HP bägge gångerna,
men placerad sist i gruppen pga hans temperament... En vacker dag kanske :)
Kommentarer
Trackback
